Klubben, Stockholm
17 augusti 2008
2008 OneMan EU Tour

Det är en regnig Stockholmsdag mitt i augusti och Kagrra, ska spela på Klubben. Trots att det är ett sånt där jobbigt regn som knappt känns mot huden men ändå lyckas förstöra ens frisyr så finns där en skaplig mängd riktigt hängivna fans som köar innan insläppet. Somliga har faktiskt köat i två dygn för att se detta band som är känt för sin gammaldags traditionellt japanska image. Jag beundrar hängivenheten hos de som kommit fullt uppklädda i kimonodräkter och smakfullt genomtänkta frisyrer, att de orkar med i ett sådant envetet och irriterande regn! Det finns dock en skara fans som har valt att ta det lugnt inomhus i Fryshusets reception istället för att uthärda regnets plågor. När insläppet väl är igång och man kommer in på Klubben möts man av, enligt min mening, två saker som överraskar en. För det första finns det ingen backdrop för Kagrra,, och för det andra spelas deras egna musik i PA-systemet. Det är nog första gången jag går på ett live där artisterna har valt sina egna verk till den mixtape som spelas före och efter konserten. På ett sätt är det udda, men på ett annat funkar det bra, eftersom man kommer i rätt stämning direkt och börjar få tankar som ” Åh, hoppas de spelar den här låten live ikväll! ” när man får höra en guldklimp som man kanske hade glömt bort. Lokalen fylls relativt och förvånansvärt bra för ett band som är så okänt och nischat i västvärlden som Kagrra,. Jag trodde inte att jag skulle se så här många människor som var så pass entusiastiska över det här gigget!

ISSHI, SÅNG LIVE PÅ KLUBBEN

För att vara ett band är Kagrra, relativt punktliga, för strax efter 19.30 slocknar ljusen i hallen. Efter en kort presentation av allas vår Mika spelas bandets instrumentala intro ” Miyako ” upp samtidigt som musikerna äntrar scenen en efter en, till ett extatiskt glädjetjut från alla i publiken. Först ut: Izumi på trummor. Han har svart halvlockigt axellångt hår och en väst med japanska traditionella mönster på, kombinerat med någon form av stort radband med svarta kulor som går över axeln och runt kroppen på honom. Direkt efter Isumi kommer Nao på bas, med eld och rejäl pepp i blicken! Han har på sig ett svart linne med en lika svart tunn jacka över. Håret är uppsatt i en überstajlad hästsvans med mycket lugg! Gitarristerna Akiya och Shin äntrar scenen kort därpå, snäppet lugnare. Akiya har kort svart spretigt hår och en glansig jacka med vitt linne under. Jag anar även en hint av någon modemedveten tunn sjal av något slag. Shin har kort ljust hår och är klädd i en svart väst med röd spets och fyra olika långa halsband med ringar på; mycket tufft! Akiya ställer sig på höger sida av scenen (sett från publiken) och Shin på vänster.

Sist ut är Isshi, sångaren. Han kommer ut i en mycket vacker kimonoaktig klädnad i rött och svart och ett stort halsband som sträcker sig nedanför bröstkorgen på honom. Hans ljusa axellånga hår ligger nästan perfekt. Han har ett stort, brett flin över hela ansiktet och svassar runt på scenen som om han precis fått syn på den bästa publiken i hela världen.

KAGRRA, FRAMFÖR PUBLIKEN PÅ KLUBBEN

Kagrra, slår till direkt med en mycket gammal låt, ”Kotodama”. Med en snabb rörelse vecklar Isshi ut en solfjäder och börjar vifta med den i takt till låten. Det dröjer inte länge förrän hela publiken förvandlas till ett hav av solfjädrar som alla dansar i symbios med låtens mystik. Man märker att det är drag i alla inblandade när Isshi slänger av sig den yttersta delen av sin klädnad redan efter första låten.

”Shigatsu Tsuitachi” från senaste skivan "Core" följer, och när den är slut tar Isshi fram ett papper. Han ska tala med publiken. Det bästa med det här är att hela snacket är på SVENSKA. Isshi lyckas mycket bra med språket och man förstår precis allt han säger. Han låter till och med Nao säga några få saker, även han med egen minneslapp. De blir lite smått nervösa och tappar bort sig ibland, men det gör inget. Några i publiken ropar ”Ganbatte! Kämpa på!”, något som bandet tycks uppskatta.

N är den lilla pratstunden är över drar Akiya igång ett galet gitarriff som man känner igen direkt. Bandet har börjat spela ”Guilty” och hela publiken studsar i extas! Konserten må ha börjat i ett behagligt tempo men nu är det drag som gäller. Det blir full fart på alla inblandade. Bandmedlemmarna byter platser med varandra och springer runt och flirtar med publiken på varsitt håll utan att vara det minsta rädda för scenkanten. Definitivt en av kvällens höjdpunkter!

GITARRISTEN SHIN MED INSTRUMENTET KOTO BREVID SIG KAGRRA, PÅ KLUBBEN

”Nu kommer vår nyaste låt, "UZU" berättar Isshi för oss när det avslutande riffet i "Guilty" upprepats för sista gången. "UZU" är en väldigt fin men på samma gång tung låt med mycket dynamik. Den är även kvällens första låt där Shin spelar på Koto, det stora japanska stränginstrument som stått i hans hörn av scenen hela tiden och väntat. Bandet spelar låten med stor inlevelse och man kan verkligen känna att den kommer att bli något särskilt när den släpps den 10 September. Det får man inte missa! Kagrra, fortsätter hålla sitt rockiga tempo med ”Sai” och ”Kamikaze” som följs av ”Nue no Nakukoro” där Isshi rör händerna extremt dramatiskt, uttänkt och snabbt till pulserande rytmiska trumslag från Isumi. Publiken försöker följa med men det är inte riktigt lika genomarbetat från den här sidan av Klubben, dessvärre! Därefter fortskrider spelningen med Kagrra,:s allra bästa livehits ”Yousai” och ”Shin Hyakkiyakou” . Den senare är för övrigt en ny omarbetad version av en låt från början av deras karriär. I dessa två låtar visar Isshi upp exakt hur extrem och vacker hans falsett kan vara, samtidigt som resten av bandet ropar i en och samma takt i sina respektive mikrofoner för att verkligen frambringa Kagrra,:s tyngsta sida.

”Jag vet att många japanska band kommit hit. Vi ska visa er vad riktig japansk musik är. Nu kommer vår största låt.” säger Isshi, fortfarande på svenska, varpå Kagrra, framför en alldeles storslagen version av ”Irodori no Sanka” , det vill säga första låten på deras senaste album. Det är en mycket mäktig ballad som verkligen fångar känslan av Kagrra, :s japanska folkiga sound i ett nötskal. Detta är RIKTIG japansk rock, om något!

Gigget fortsätter med självklara Kagrra, -klassiker som ”Rin”, ”Genei no Katachi”, och ”Chikai no Tsuki”. Därefter börjar konserten dra sig mot sitt slut. Isshi ger oss en kärleksförklaring; han säger ”Jag älskar er!” och lovar att Kagrra, kommer tillbaka till Sverige – men att vi gärna får komma och titta på dem i Japan också. De avslutar allting med ”Urei” och springer sedan av scenen mycket hastigt. Direkt börjar publiken be om en encore i kör. Eftersom det fortfarande är släckt i lokalen är det ingen tvekan om saken; de kommer att komma upp på scenen igen så småningom. Först får vi dock höra en mycket vacker och lugn remix på deras låt ”Boukyaku no hate no kogoeta kodoku”, vilket är både positivt och negativt. Visserligen ackompanjerades den av en vacker ljusshow, men jag hade hellre velat se Kagrra, själva stå och spela originalet.

Vi får en lite tam encore på bara två låtar, ”UZU” och ”Kotodama” , det vill säga två låtar som de redan spelat, fast igen. Sedan är det slut på riktigt. Bandet kastar ut plektrum, trumpinnar och vattenflaskor och tackar för sig. Lokalen lyses upp och Mika kommer återigen upp på scenen för att påminna alla i publiken om att Kagrra, ska ha signing session nu.

Det tar en stund att sätta upp borden för autografskrivningen och den uttröttade publiken får stå och vänta på ett otympligt ställe där de blockerar åtkomsten till garderoben, men det går inte att göra på ett mycket bättre sätt än såhär, och signeringen flyter ändå på snyggt i slutändan. Man märker att bandmedlemmarna är trötta, men trots det är de på gott humör. Isshis flin är fortfarande lika brett som det var när han äntrade scenen för första gången. Fansen får skaka hand med musikerna och får sina solfjädrar, posters och till och med biljetter signerade. En tjej står med glädjetårarna i halsen när Isumi skakar hennes hand, men så fort hon har fått sin poster signerad av alla i bandet springer hon snabbt iväg och gömmer sig bakom sina kompisar. Ett mycket lyckat event! Kagrra, spelade extremt tight och hade en ytterst snygg ljusshow för att spela på Klubben. Och vem behöver egentligen backdrop då? Jag hoppas definitivt på ett återseende! Speltid: ungefär 1 tim 45 min (med pauser inräknat) Antal i publiken: över 200 personer Plus + Bandets entusiasm + Låtarna med Koto + Isshis svenska Minus - Ljudet var stundtals ojämnt och gitarrerna fick rundgång ibland - För få låtar från de senaste skivorna ”Shizuku” och ”Core” Setlist: 01. Kotodama 02. Shigatsu tsuitachi -MC- 03. Guilty -MC- 04. Uzu 05. Sai 06. Kamikaze -MC- 07. Nue no nakukoro 08. Yousai 09. Shin hyakkiyakou -MC- 10. Irodori no sanka -MC- 11. Rin 12. Genei no katachi 13. Chikai no tsuki -MC- 14. Urei EN1. Uzu EN2. Kotodama REPORTAGE SKRIVET AV PATRIK LUTKIEWICZ (NEW NIPPON) Titta på bilder från konserten i vårat galleri Tillbaka

AKIYA, GITARR PÅ KLUBBEN SHIN, GITARR PÅ KLUBBEN