Klubben känns mindre ju fler människor det är som trängs. Längst fram vid scenen är det kvavt och det finns knappt svängrum att ens nicka i takt till låtarna. När Tatsurou sätter sig på huk över högtalarna närmast publikhavet sträcker sig flera händer mot honom, så nära, nära men inte tillräckligt. Tatsurou bara flinar.

- Kom igen, Stockholm! skriker Tatsurou och röjer runt på scenen som om hans liv hängde på det.
Hela konserten är som ett enormt Följa John med sjukt medryckande, energisk musik som komplement. Tatsurou har alla runt sitt lillfinger. Han gör hårdrockstecken, hela havet gör hårdrockstecken. Han hyssjar, tjejskriken tystnar. Resten av bandet paddlar barfota på distar och baskagge, Yukke härmar Tatsurou genom att vifta med basen över publiken när han kör sina solon.

En hårt sminkad kille näst längst fram i publiken gråtskriker med i sångtexterna. Säkerhetsvakterna vattnar personerna som trängs vid staketet, signalerar till varandra när de lyfter upp en domnad tjej och sätter ner henne på golvet vid väggen.
Det blir ett klädbyte, som egentligen bara är ett tröj-byte, och en återinropning. Tjejerna fortsätter skrika och moshpiten fortsätter röra på sig. Tatsurou vill avsluta spelningen lika lite som fansen.
- Jag kommer tillbaka snart, lovar Tatsurou och svär på sitt lillfinger.

.Tack till alla besökare och självklart MUCC.
REPORTAGE SKRIVET AV MARIA SJÖBERG

Läs intervju med MUCC
Tillbaka